Gravid och träning

Har märkt att alla gör väldigt olika. Jag är träningsinstruktör och har ingen som helst lust att inte få köra klasser utan planerar att köra så länge det går. Har flera instruktörskollegor som har hållt i aerobic till 8 månaden...

Jag är nu i v 10 och denna vecka har jag 3 spinningpass, 2 corepass och 3 BodyCombatpass... brukar inte ha så mycket men det går bra. Tar det lite lugnare dock och vissa övningar där man ligger på magen känns lite jobbigt...men jag känner mg stark och illamåendet brukar ge sig under passet och hålla sig borta ett tag efteråt.

Uppmanar alla som kan att försöka röra på sig om det går. Man kanske får bita ihop ibland, men tänk på att föda är enorm kraftansträngning och ju mer du har tränat upp din kropp innan desto bättre kommer det att gå och framför allt återhämtningen. Jag kommer försöka bli gravid så fort jag orkar efter förlossningen (enligt gynekologen så har jag inte så mycket ägg att leka med och det är lite bråttom) så jag får pressa upp schemat lite och då känns det superviktigt att hålla mina muskler starka och konditionen på topp så jag pallar detta...

Har är lite länkar som man kan läsa om man vill

Vårdguiden:
http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Livsstilsfragor/Motion-under-graviditeten/

PT Olga Rönberg som är specialicerad på träning av gravida och efter

http://blogg.mama.nu/olgas-blogg/category/traning-och-graviditet/

skumt

har sovit riktigt illa ett par nätter, hittar ingen bra ställning och springer o kissar hela tiden... men inatt sov jag helt sjukt skönt och vaknade upp och mådde helt underbart... njöt i 3 sek- sen kom paniken! var är illamåendet osv...

Illamåendet kom dock tillbaka på em men endorfinerna leker fortfarande... mycket märklig känsla.. :)

väntan

Nu väntar man på rätt mycket
- Ultraljudet- slutet på jan
- v 12 så man kan börja skvallra
- Att det börjar synas så mannen verkligen fattar att det kommer en bebis

Men jag har verkligen världens underbaraste man... jag har älskat honom i 14 år och kommer göra det minst livet ut... längtar efter att få ha hela min familj samlad :)

Börjar kika på bebisnamn- flicknamn är ju inga problem, men pojknamn är en utmaning. Vi kommer inte ta reda på könet så det gäller att vara förberedd på båda

Enligt statistiken så är bebisen 3-4 cm lång och har nu armar och ben :)

Berättade för min käraste vän i helgen- vi har varit bästa vänner sen vi var 15 och hon har 2 barn och har längtat så efter att jag oxå ska bli mamma.  Vi grät och skrattade i 5 timmar... underbart....

vill berätta

Ikväll kommer en av våra bästa vänner över på middag och hon har varit ett superstöd under den tiden då vi trodde vi skulle göra IVF och är en fantastiskt människa och vi vill bara berätta!!!!
Sitter nu och dividerar om hur vi ska göra :)

idag mår jag inge vidare trots piller, men efter jag vilat en stund så känns det bättre.
Känner mig ful, fet o äcklig så jag gör en insats och färgar håret för att få en liten extra puff... wow det är mycket känslor som kommer och överumplar en när man minst anar.

Självklart går alla tankar om en egen barndom igång o med två psykist sjuka föräldrar så var det inte lyckotripp för mig och har gått i terapi i 7 år, ätit antideppressiva och slitit med att hitta mig själv i allt kaos. Utan terapin hade jag varit en hög av förvirring. Kan inga säga nog hur mycket det har hjälpt mig.

Vi har kommit överens om vissa ledord som ska följa våra barn och den högsta lagen beyond all är
Villkorslös kärlek!!!!!! (från min sida men extremt viktig för oss båda)
Prata känslor och ta tag i jobbiga saker (det min man saknade från sin barndom)
Sen massa bus, lek och äventyr på det så har vi nog en bra början tror jag :)

Träning

Jag som är träningsinstruktör och tidigare platschef för flera gym har nu akut träningsabstinens... jag kommer liksom inte iväg, jag mår illa och är trött, känner mig yr och har molvärk.. peachy!

det brukar släppa när jag tränar, men det är mentalt jobbigt att ta sig dit! Mina egna klasser är ju inge problem så det är ju ingen fara.. men jag måste säga att jag har vissa problem med att jag ska gå upp i vikt. Jag har slitit som ett djur för att gå ner i vikt och har pendlat upp o ner 20 kilo genom 10 års period. Sista månaderna gick jag ner 5 kg och var så nöjd och nu börjar det gå upp igen.
Jag vet ju att det ska vara så och allt sånt, men det är fortfarande jobbigt.. har tröstätit sen barndom då jag mådde jäkligt dåligt och även om jag inte fick en "ätstörning" så ligger det extremt fokus på mat i många lägen..
Jobbar mycket med detta och även i terapi som jag gått i i snart 7 år, och nu behöver jag släppa fixeringen

Massa saker man ska ta itu med när man har en bebis i magen:)

Till Gunnar

Inatt drömde jag igen om dig. Jag drömde att du levde och att jag fick krypa in i din famn som vanligt och allt var okej. I min dröm så skulle du dö men inte förrens du fick träffa mitt barn. Den enda personen som älskat mig villkorslöst förutom min man. Från 4 års ålder tog du an mig när min biologiska pappa kollapsade i psykos och schizofreni. Du var tillsammans med min 13 år äldre syster och sen dess var du min klippa, min pappa och den enda sanna morfarn till mitt barn... den största sorgen jag har är att mina barn aldrig kommer träffa dig för det är tack vare dig jag klarade mig så bra som jag gjorde....

En jävla bilolycka och allt förändras...

saknar dig fortfarande efter 2,5 år så det gör ont....

RIP forever

Miraklet!

Detta är vår bebis...
Precis hemkommen från VUL och är helt omtumlad.. ler, gråter, gråter och ler..
Vår bebis är 11 mm lång och vi SÅG hjärtat slå... makalöst stort...
Totalt clueless och lycklig <3