Har märkt att alla gör väldigt olika. Jag är träningsinstruktör och har ingen som helst lust att inte få köra klasser utan planerar att köra så länge det går. Har flera instruktörskollegor som har hållt i aerobic till 8 månaden...
Jag är nu i v 10 och denna vecka har jag 3 spinningpass, 2 corepass och 3 BodyCombatpass... brukar inte ha så mycket men det går bra. Tar det lite lugnare dock och vissa övningar där man ligger på magen känns lite jobbigt...men jag känner mg stark och illamåendet brukar ge sig under passet och hålla sig borta ett tag efteråt.
Uppmanar alla som kan att försöka röra på sig om det går. Man kanske får bita ihop ibland, men tänk på att föda är enorm kraftansträngning och ju mer du har tränat upp din kropp innan desto bättre kommer det att gå och framför allt återhämtningen. Jag kommer försöka bli gravid så fort jag orkar efter förlossningen (enligt gynekologen så har jag inte så mycket ägg att leka med och det är lite bråttom) så jag får pressa upp schemat lite och då känns det superviktigt att hålla mina muskler starka och konditionen på topp så jag pallar detta...
Har är lite länkar som man kan läsa om man vill
Vårdguiden:
http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Livsstilsfragor/Motion-under-graviditeten/
PT Olga Rönberg som är specialicerad på träning av gravida och efter
http://blogg.mama.nu/olgas-blogg/category/traning-och-graviditet/
fredag 25 november 2011
tisdag 22 november 2011
skumt
har sovit riktigt illa ett par nätter, hittar ingen bra ställning och springer o kissar hela tiden... men inatt sov jag helt sjukt skönt och vaknade upp och mådde helt underbart... njöt i 3 sek- sen kom paniken! var är illamåendet osv...
Illamåendet kom dock tillbaka på em men endorfinerna leker fortfarande... mycket märklig känsla.. :)
Illamåendet kom dock tillbaka på em men endorfinerna leker fortfarande... mycket märklig känsla.. :)
måndag 21 november 2011
väntan
Nu väntar man på rätt mycket
- Ultraljudet- slutet på jan
- v 12 så man kan börja skvallra
- Att det börjar synas så mannen verkligen fattar att det kommer en bebis
Men jag har verkligen världens underbaraste man... jag har älskat honom i 14 år och kommer göra det minst livet ut... längtar efter att få ha hela min familj samlad :)
Börjar kika på bebisnamn- flicknamn är ju inga problem, men pojknamn är en utmaning. Vi kommer inte ta reda på könet så det gäller att vara förberedd på båda
Enligt statistiken så är bebisen 3-4 cm lång och har nu armar och ben :)
Berättade för min käraste vän i helgen- vi har varit bästa vänner sen vi var 15 och hon har 2 barn och har längtat så efter att jag oxå ska bli mamma. Vi grät och skrattade i 5 timmar... underbart....
- Ultraljudet- slutet på jan
- v 12 så man kan börja skvallra
- Att det börjar synas så mannen verkligen fattar att det kommer en bebis
Men jag har verkligen världens underbaraste man... jag har älskat honom i 14 år och kommer göra det minst livet ut... längtar efter att få ha hela min familj samlad :)
Börjar kika på bebisnamn- flicknamn är ju inga problem, men pojknamn är en utmaning. Vi kommer inte ta reda på könet så det gäller att vara förberedd på båda
Enligt statistiken så är bebisen 3-4 cm lång och har nu armar och ben :)
Berättade för min käraste vän i helgen- vi har varit bästa vänner sen vi var 15 och hon har 2 barn och har längtat så efter att jag oxå ska bli mamma. Vi grät och skrattade i 5 timmar... underbart....
lördag 12 november 2011
vill berätta
Ikväll kommer en av våra bästa vänner över på middag och hon har varit ett superstöd under den tiden då vi trodde vi skulle göra IVF och är en fantastiskt människa och vi vill bara berätta!!!!
Sitter nu och dividerar om hur vi ska göra :)
idag mår jag inge vidare trots piller, men efter jag vilat en stund så känns det bättre.
Känner mig ful, fet o äcklig så jag gör en insats och färgar håret för att få en liten extra puff... wow det är mycket känslor som kommer och överumplar en när man minst anar.
Självklart går alla tankar om en egen barndom igång o med två psykist sjuka föräldrar så var det inte lyckotripp för mig och har gått i terapi i 7 år, ätit antideppressiva och slitit med att hitta mig själv i allt kaos. Utan terapin hade jag varit en hög av förvirring. Kan inga säga nog hur mycket det har hjälpt mig.
Vi har kommit överens om vissa ledord som ska följa våra barn och den högsta lagen beyond all är
Villkorslös kärlek!!!!!! (från min sida men extremt viktig för oss båda)
Prata känslor och ta tag i jobbiga saker (det min man saknade från sin barndom)
Sen massa bus, lek och äventyr på det så har vi nog en bra början tror jag :)
Sitter nu och dividerar om hur vi ska göra :)
idag mår jag inge vidare trots piller, men efter jag vilat en stund så känns det bättre.
Känner mig ful, fet o äcklig så jag gör en insats och färgar håret för att få en liten extra puff... wow det är mycket känslor som kommer och överumplar en när man minst anar.
Självklart går alla tankar om en egen barndom igång o med två psykist sjuka föräldrar så var det inte lyckotripp för mig och har gått i terapi i 7 år, ätit antideppressiva och slitit med att hitta mig själv i allt kaos. Utan terapin hade jag varit en hög av förvirring. Kan inga säga nog hur mycket det har hjälpt mig.
Vi har kommit överens om vissa ledord som ska följa våra barn och den högsta lagen beyond all är
Villkorslös kärlek!!!!!! (från min sida men extremt viktig för oss båda)
Prata känslor och ta tag i jobbiga saker (det min man saknade från sin barndom)
Sen massa bus, lek och äventyr på det så har vi nog en bra början tror jag :)
torsdag 10 november 2011
Träning
Jag som är träningsinstruktör och tidigare platschef för flera gym har nu akut träningsabstinens... jag kommer liksom inte iväg, jag mår illa och är trött, känner mig yr och har molvärk.. peachy!
det brukar släppa när jag tränar, men det är mentalt jobbigt att ta sig dit! Mina egna klasser är ju inge problem så det är ju ingen fara.. men jag måste säga att jag har vissa problem med att jag ska gå upp i vikt. Jag har slitit som ett djur för att gå ner i vikt och har pendlat upp o ner 20 kilo genom 10 års period. Sista månaderna gick jag ner 5 kg och var så nöjd och nu börjar det gå upp igen.
Jag vet ju att det ska vara så och allt sånt, men det är fortfarande jobbigt.. har tröstätit sen barndom då jag mådde jäkligt dåligt och även om jag inte fick en "ätstörning" så ligger det extremt fokus på mat i många lägen..
Jobbar mycket med detta och även i terapi som jag gått i i snart 7 år, och nu behöver jag släppa fixeringen
Massa saker man ska ta itu med när man har en bebis i magen:)
det brukar släppa när jag tränar, men det är mentalt jobbigt att ta sig dit! Mina egna klasser är ju inge problem så det är ju ingen fara.. men jag måste säga att jag har vissa problem med att jag ska gå upp i vikt. Jag har slitit som ett djur för att gå ner i vikt och har pendlat upp o ner 20 kilo genom 10 års period. Sista månaderna gick jag ner 5 kg och var så nöjd och nu börjar det gå upp igen.
Jag vet ju att det ska vara så och allt sånt, men det är fortfarande jobbigt.. har tröstätit sen barndom då jag mådde jäkligt dåligt och även om jag inte fick en "ätstörning" så ligger det extremt fokus på mat i många lägen..
Jobbar mycket med detta och även i terapi som jag gått i i snart 7 år, och nu behöver jag släppa fixeringen
Massa saker man ska ta itu med när man har en bebis i magen:)
tisdag 8 november 2011
Till Gunnar
Inatt drömde jag igen om dig. Jag drömde att du levde och att jag fick krypa in i din famn som vanligt och allt var okej. I min dröm så skulle du dö men inte förrens du fick träffa mitt barn. Den enda personen som älskat mig villkorslöst förutom min man. Från 4 års ålder tog du an mig när min biologiska pappa kollapsade i psykos och schizofreni. Du var tillsammans med min 13 år äldre syster och sen dess var du min klippa, min pappa och den enda sanna morfarn till mitt barn... den största sorgen jag har är att mina barn aldrig kommer träffa dig för det är tack vare dig jag klarade mig så bra som jag gjorde....
En jävla bilolycka och allt förändras...
saknar dig fortfarande efter 2,5 år så det gör ont....
RIP forever
En jävla bilolycka och allt förändras...
saknar dig fortfarande efter 2,5 år så det gör ont....
RIP forever
Miraklet!
Precis hemkommen från VUL och är helt omtumlad.. ler, gråter, gråter och ler..
Vår bebis är 11 mm lång och vi SÅG hjärtat slå... makalöst stort...
Totalt clueless och lycklig <3
måndag 7 november 2011
första..
... gången som det inte gick.. först kräkningen- check!
det var inte så mycket att göra åt saken utan bara att kuta.. hoppas det inte blir en vana...
det var efter frukost- magen pallade bara inte...
Jäklar vad massa skumma saker man får stå ut med :) kräkningnar, näsblod, ont i magen, täpt nästa, förstoppning.. hahaha, men allt kommer vara värt det...
<3
det var inte så mycket att göra åt saken utan bara att kuta.. hoppas det inte blir en vana...
det var efter frukost- magen pallade bara inte...
Jäklar vad massa skumma saker man får stå ut med :) kräkningnar, näsblod, ont i magen, täpt nästa, förstoppning.. hahaha, men allt kommer vara värt det...
<3
söndag 6 november 2011
vecka 8
Jaha, då gick vi idag in i vecka 8 och på tisdag är det dags för vårat första VUL. Är helt pirrig i hela kroppen och samtidigt nervös att allt ska se bra ut. Mår illa som bara den och idag växer livmoderns lite till så kramper i magen.. tjohooo
Idag skrev min man i vårats barns dagbok för första gången och hormonpumpad som jag är grät jag som lille skutt när jag läste det...
Jag började skriva för 1,5 år sedan när vi började försöka. Skriver om vad som händer i världen, om våra liv och hur mycket vi längtar efter vår bebis...
Tänker ge lille plutten dagboken på dess 18 års dag... skulle verkligen önskat att jag hade fått en sådan bok om hur mina föräldrar var, hur världen såg ut och sånt...
Idag skrev min man i vårats barns dagbok för första gången och hormonpumpad som jag är grät jag som lille skutt när jag läste det...
Jag började skriva för 1,5 år sedan när vi började försöka. Skriver om vad som händer i världen, om våra liv och hur mycket vi längtar efter vår bebis...
Tänker ge lille plutten dagboken på dess 18 års dag... skulle verkligen önskat att jag hade fått en sådan bok om hur mina föräldrar var, hur världen såg ut och sånt...
fredag 28 oktober 2011
ångrar visst inlägg
Mår APA!
Visst är jag glad över att ett uns av illamående finns där, men yrsel, feberkänslor och KONSTANT illamående... kom igen!!! Jag injecerar ingefära, har märkliga akupunkturarmband, motionerar så mycket det går innan jag spyr..
Tacksam!! ABSOLUT!! men kan inte det ge med sig liiiite...
om 1,5 vecka ska vi få se lillknytet :) första ultraljudet, känns som en bra milstolpe. Börjar komma över första chocken och det börjar långsamt sjunka in... oftast i bilen så jag sitter och tänker och helt plötsligt så bara sprutar tårarna i en utmärkt Lille Skutt improvisation.... jag ska bli MAMMA!!!
Visst är jag glad över att ett uns av illamående finns där, men yrsel, feberkänslor och KONSTANT illamående... kom igen!!! Jag injecerar ingefära, har märkliga akupunkturarmband, motionerar så mycket det går innan jag spyr..
Tacksam!! ABSOLUT!! men kan inte det ge med sig liiiite...
om 1,5 vecka ska vi få se lillknytet :) första ultraljudet, känns som en bra milstolpe. Börjar komma över första chocken och det börjar långsamt sjunka in... oftast i bilen så jag sitter och tänker och helt plötsligt så bara sprutar tårarna i en utmärkt Lille Skutt improvisation.... jag ska bli MAMMA!!!
lördag 22 oktober 2011
Planera barnrum
Idag har vi drömt om hur vi ska inreda barnrummet- efter vi röjt ut allt skit. Vi har ett "barnrum" som varit skräprum i 2 år.
Vi älskar båda filmen Despicable Me och Agnes så vi tänker Enhörningar och annat fantasy stuff... Vi är riktiga ärkenördar :)
Längtar efter att få gå runt på IKEA och shoppa loss
Är så fullkomligt livrädd för att inte allt ska gå bra... känner mig komplett och uppfylld av livsglädje över detta mirakel och blir lite religiös och skickar små böner till allt jag kommer på...
Amen, AUM och Pleeeeeeaaaase
Vi älskar båda filmen Despicable Me och Agnes så vi tänker Enhörningar och annat fantasy stuff... Vi är riktiga ärkenördar :)
Längtar efter att få gå runt på IKEA och shoppa loss
Är så fullkomligt livrädd för att inte allt ska gå bra... känner mig komplett och uppfylld av livsglädje över detta mirakel och blir lite religiös och skickar små böner till allt jag kommer på...
Amen, AUM och Pleeeeeeaaaase
torsdag 20 oktober 2011
Fortfarande helt ställd...
Det märkliga är ju att jag nu var så inställd på att börja med hela IVF historien och läst på om allt... och nu hände det som jag sörjt i en månad!!
Fattar noll!
Detta är så INTE i linje med hur det brukar vara.. det brukar vara hårt, tufft, slit och ångest... att få denna gåva känns som ett skämt och jag tror inte riktigt att det är sant..
Växlar mellan oro, lycka, misstro, extrem lycka...
Bokade tid hos barnmorska :)
Fattar noll!
Detta är så INTE i linje med hur det brukar vara.. det brukar vara hårt, tufft, slit och ångest... att få denna gåva känns som ett skämt och jag tror inte riktigt att det är sant..
Växlar mellan oro, lycka, misstro, extrem lycka...
Bokade tid hos barnmorska :)
cosmic joke
Är totalt förvirrad och sitter med ett fånigt uttryck i ansiktet och tror seriöst att det är en skämt!
jag är gravid!!
Att detta skulle hända i stort sett samma vecka som vi fick besked om att det var dags för IVF är mindblowing... Jag bara säger till alla som försöker- AKUPUNKTUR!!!!
Det är det som jag gjort annorlunda, jag har som sagt gått till en äldre kinesisk kvinna som ger med märkliga råd, sätter nålar, ger värmebehandling, koppar osv och det FUNKADE!!
fattar ingenting och sak nu gå och göra mig en kopp te till för jag mår sjukt illa :)
onsdag 19 oktober 2011
men HALLÅÅÅ!
Vad är det här?? ingen mens! ont i bröst! ont i magen!
ARE YOU KIDDING ME!!!
Efter gråt, gråt och mera gråt under 5 veckor nu. Lusläst allt om IVF; adoption, tittar på TV3 Drömmen o ett barn och svt Barn till varje pris....så tänker jag inte ett dugg på att jag kanske är gravid, och DÅ kommer massa konstiga symptom
I onsdags så fick jag enorm kramp i magen- dubbelvikt hasar jag mig till sängen med vetekudde i högsta hugg och muttrar till maken- nu kommer mensen... men nej..
I lördags sitter vi i bilen på vägen hem och jag får ont igen.. NU kommer den, säger jag... men nej...
Nu har det gjort ont i 1 dygn, vankade tom i natt och hade svårt att somna om pga att det gjorde ont. Ömma bröst och lätt illamående...
Jag har gått på akupunktur i 4 veckor och äter märkliga kinesieksa örter, gnuggar mina fingrar med tandborste osv.
Nu är jag ju helt övertygad om att jag är gravid... (behöver jag säga igen! Hur många gånger har man inte gått igenom detta och jag sliter mitt hår för att inte dra iväg med förhoppningar.. men det är ju helt KÖRT!)
Jag har redan kollat förlossningsdag, oroat mig hur det ska bli med jobb då jag är arbetslös, funderar på hur vi ska berätta för vänner och släkt..
Vet nu bara att om mensen kommer nu så kommer det blir en extremt hårt slag för nu känns det som min enda chans att göra det på det "vanliga sättet".... Så, prepare for chaos or happiness or both!!!
ARE YOU KIDDING ME!!!
Efter gråt, gråt och mera gråt under 5 veckor nu. Lusläst allt om IVF; adoption, tittar på TV3 Drömmen o ett barn och svt Barn till varje pris....så tänker jag inte ett dugg på att jag kanske är gravid, och DÅ kommer massa konstiga symptom
I onsdags så fick jag enorm kramp i magen- dubbelvikt hasar jag mig till sängen med vetekudde i högsta hugg och muttrar till maken- nu kommer mensen... men nej..
I lördags sitter vi i bilen på vägen hem och jag får ont igen.. NU kommer den, säger jag... men nej...
Nu har det gjort ont i 1 dygn, vankade tom i natt och hade svårt att somna om pga att det gjorde ont. Ömma bröst och lätt illamående...
Jag har gått på akupunktur i 4 veckor och äter märkliga kinesieksa örter, gnuggar mina fingrar med tandborste osv.
Nu är jag ju helt övertygad om att jag är gravid... (behöver jag säga igen! Hur många gånger har man inte gått igenom detta och jag sliter mitt hår för att inte dra iväg med förhoppningar.. men det är ju helt KÖRT!)
Jag har redan kollat förlossningsdag, oroat mig hur det ska bli med jobb då jag är arbetslös, funderar på hur vi ska berätta för vänner och släkt..
Vet nu bara att om mensen kommer nu så kommer det blir en extremt hårt slag för nu känns det som min enda chans att göra det på det "vanliga sättet".... Så, prepare for chaos or happiness or both!!!
onsdag 12 oktober 2011
Drömmen om ett barn
Har precis titta på första avsnittet på tv 3´s Drömmen om ett barn och tycker att den passade mig mycket bättre än SVT´s barn till varje pris? Denna serie kändes mycket mer aktuell för oss och jag bölade som Lille Skutt... :)
Vilka mysiga människor som man önskar allt gott...
Vilka mysiga människor som man önskar allt gott...
tisdag 11 oktober 2011
Vägen mot min familj
Hej världen!
Hur börjar man skriva ett nytt kapitel i ens liv? Hur presenterar jag mig när man inte är på topp? Ingen aning.. så jag bara skriver... kommer till fullo utnyttja det faktum att jag är anonym och kan därefter var tokärlig och berätta allt och inte behöva tänka på sociala normer.
Jag är 33 år och har varit med min man i snart 14 år. Vi gifte oss för 2 år sedan om bor i radhus med våra två underbara hundar. Vi har väntat med att skaffa barn av flera skäl. Studier, jobb men framför allt av anledningen att vi båda kraschade psykiskt för 6 år sedan och gått i terapi och ätit antidepressiva sedan dess. Vi ligger nu båda på låg dos och jag tror inte någon som möter oss tror detta. Men vi har både rätt skitiga uppväxter, även om problemen är olika. Min är dock lite värre och sliter fortfarande som ett djur i terapi.
Men barnlängtan blommade upp för 2 år sedan på riktigt och vi sloppade p-pillrernan för 1,5 år sedan.
Första gången jag trodde att jag blev med barn och sedan fick mensen, var jag helt oförberedd på min reaktion. Känslokrasch åt alla håll. Sedan kissade jag på pinnar till höger och vänster. dock var min cykel 7 veckor så det blev satans dyrt med ägglossningsprover som jag köpte på apoteket. Senare upptäckte jag Testlagret.se och då blev det billigare
Nu är min cykel 28 dagar på pricken, men verkade ha problem med ägglossning, tog massa blodprover och fick en cykel med pergo. Tillslut tog min doktor ett annat blodprov och det visade på låg äggproduktion (eller nåt sånt) och för 3 veckor sedan fick vi beskedet att vi ska börja med IVF. Vi har nu väntat på besked om min mans spermaprov och allt jag kan om IVF har jag läst på nätet, bloggar mm. Doktorn sa att vi måste skynda oss, vilket ju drar igång ett gäng scenarior...
- kan vi överhuvudtaget få egna barn
- Om vi får ett, kan vi få syskon
- Adoption
- Spermadontar/äggdonator??
Jag tror det jobbigaste är att man inte har någon som helst kontroll överhuvudtaget....
Men jag kan inte bara gå och vänta så jag har börjat på akupunktur hos en ascool gammal kinesisk tant som ger mig massa roliga order
- Inga morötter (min mjälte var visst obalanserard?!?!)
- Gnugga 10 gånger med tandborste mellan fingrarna
- Massrea lillfingrarna 30 sek per dag
- Proppa i mig massa kinesiska örter som jag aldrig hört talas om
- Sedan är det akupunkturbehandling, värmebehandling och koppar
Det är självklart en enorm sorg att inte kunna bara få älska med sin man och det blir ett barn, men jag har landat lite och det känns bättre nu. Förbereder mig mentalt på en berg och dalbana, men det är jag van vid :)
Är för närvarande arbetslös efter att jag sa upp mig i juni efter jag bytte jobb i feb. Har varit en framgångsrik chef, men hamnade hos en psykopat som drev ett företag och det bara gick inte. Bad om att bli uppsagd och har varit ledig i 3,5 mån... helt ärligt- det är sååå skönt. Jag skulle helst börja jobba nu, men behövde verkligen en break efter att ha jobbat typ 50 h veckor i 4 år...
det var en början, och hoppas med alla böner, hållna tummar och allt som ger tur att vi får vår familj tillslut... vi har mycket kärlek att ge och mycket bus att lära ut...
Hur börjar man skriva ett nytt kapitel i ens liv? Hur presenterar jag mig när man inte är på topp? Ingen aning.. så jag bara skriver... kommer till fullo utnyttja det faktum att jag är anonym och kan därefter var tokärlig och berätta allt och inte behöva tänka på sociala normer.
Jag är 33 år och har varit med min man i snart 14 år. Vi gifte oss för 2 år sedan om bor i radhus med våra två underbara hundar. Vi har väntat med att skaffa barn av flera skäl. Studier, jobb men framför allt av anledningen att vi båda kraschade psykiskt för 6 år sedan och gått i terapi och ätit antidepressiva sedan dess. Vi ligger nu båda på låg dos och jag tror inte någon som möter oss tror detta. Men vi har både rätt skitiga uppväxter, även om problemen är olika. Min är dock lite värre och sliter fortfarande som ett djur i terapi.
Men barnlängtan blommade upp för 2 år sedan på riktigt och vi sloppade p-pillrernan för 1,5 år sedan.
Första gången jag trodde att jag blev med barn och sedan fick mensen, var jag helt oförberedd på min reaktion. Känslokrasch åt alla håll. Sedan kissade jag på pinnar till höger och vänster. dock var min cykel 7 veckor så det blev satans dyrt med ägglossningsprover som jag köpte på apoteket. Senare upptäckte jag Testlagret.se och då blev det billigare
Nu är min cykel 28 dagar på pricken, men verkade ha problem med ägglossning, tog massa blodprover och fick en cykel med pergo. Tillslut tog min doktor ett annat blodprov och det visade på låg äggproduktion (eller nåt sånt) och för 3 veckor sedan fick vi beskedet att vi ska börja med IVF. Vi har nu väntat på besked om min mans spermaprov och allt jag kan om IVF har jag läst på nätet, bloggar mm. Doktorn sa att vi måste skynda oss, vilket ju drar igång ett gäng scenarior...
- kan vi överhuvudtaget få egna barn
- Om vi får ett, kan vi få syskon
- Adoption
- Spermadontar/äggdonator??
Jag tror det jobbigaste är att man inte har någon som helst kontroll överhuvudtaget....
Men jag kan inte bara gå och vänta så jag har börjat på akupunktur hos en ascool gammal kinesisk tant som ger mig massa roliga order
- Inga morötter (min mjälte var visst obalanserard?!?!)
- Gnugga 10 gånger med tandborste mellan fingrarna
- Massrea lillfingrarna 30 sek per dag
- Proppa i mig massa kinesiska örter som jag aldrig hört talas om
- Sedan är det akupunkturbehandling, värmebehandling och koppar
Det är självklart en enorm sorg att inte kunna bara få älska med sin man och det blir ett barn, men jag har landat lite och det känns bättre nu. Förbereder mig mentalt på en berg och dalbana, men det är jag van vid :)
Är för närvarande arbetslös efter att jag sa upp mig i juni efter jag bytte jobb i feb. Har varit en framgångsrik chef, men hamnade hos en psykopat som drev ett företag och det bara gick inte. Bad om att bli uppsagd och har varit ledig i 3,5 mån... helt ärligt- det är sååå skönt. Jag skulle helst börja jobba nu, men behövde verkligen en break efter att ha jobbat typ 50 h veckor i 4 år...
det var en början, och hoppas med alla böner, hållna tummar och allt som ger tur att vi får vår familj tillslut... vi har mycket kärlek att ge och mycket bus att lära ut...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)